Jag såg att Clas Yngström spelade på Slusscaféet i Falun igår kväll. Snacka om att utmana Peace & Love-festivalen på allvar. Det blir lite som uttrycket att ”Gagnefs kranskommuner är inte stora nog för oss båda”. Jag skulle påstå att Yngström och Peace & Love är som materia och antimateria, att de tar ut varandra fullständigt, och kvar blir bara en hiskelig massa energi.

Min andra teori, kanske kan den bekräftas av någon som befann sig i närheten av festivalen, är att Yngström helt enkelt drog till sig all publik. Arrangörerna för Peace & Love gick runt på ett helt folktomt festivalområde och bara gapade.

Var är alla människor? Här är soprent.

Vi har ju sålt 35000 biljetter, och jag ser inte en käft.

Samtidigt slussade Dalatrafik ungdomar över kommungränsen och Yngström satt och gitarronanerade gubblues med ett flin inför åskådarmassorna.

***

Festivalens höjdpunkt hittills 1: Jag såg Cuba och Di Leva i samspråk.

***

Festivalens höjdpunkt hittills 2: Johan Johansson, punkhjälte, fick publiken att sjunga allsång i 20 minuter. Enda textrad: Holger är kvar.

***